Av Claes Fellström

Copyright: Claes Fellström. Artikel publicerad första gången i Jubileumsantologin Czeslav Slania 2021.


Bakgrund

Sverige kan ståta med en lång rad framstående gravörer som har arbetat med frimärken allt sedan 1855. Bland de ursprungliga frimärksgravörerna kan nämnas Pehr Ambjörn Sparre (1828-1921), Max Mirowsky (1858-1939) och Paul Wilcke (1864-dödsår okänt). Sven Ewert (1895-1959) graverade i stort sett samtliga svenska frimärken mellan åren 1928-1959. I hans fotspår följde bland andra Arne Wallhorn, Majvor Franzén och under senare år Lars Sjööblom, Zlatko Jakus, Piotr Naszarkowski och Martin Mörck. Men den utan tvekan mest ryktbare av dem alla är en på 50-talet till Sverige invandrad polsk gravör med en fascinerande levnadshistoria, Czeslav Slania.

Czeslaw Slania

Czeslav Slanias levnadshistoria har beskrivits i en mängd olika artiklar och behandlas därför inte närmare i det här sammanhanget. Här ska bara nämnas att han kom till Sverige i praktiken som politisk flykting 1956. I och med att Sven Ewert avled 1959 öppnades en möjlighet för Slania till fast anställning på det svenska postverket, vilket också skedde. Därmed inleddes hans enastående karriär som svensk och internationell gravör av frimärken, sedlar och ickepostala konstverk. Hans gravyrer kännetecknas av en extrem detaljrikedom och en exceptionellt ren och klar linjeföring, i kombination med hans virtuositet när det gäller att återge ljusets speglingar i förlagorna.

Här kan man också ana en historisk sammanhållande länk mellan nu levande svenska frimärksgravörer och Slania. Denna gemensamma länk är den österrikiske gravören, miniatyrgravyrens gigant, Ferdinand Schirnböck (1859-1930). Schirnböck kom att dominera som gravör åtminstone inom den europeiska frimärks- och sedelutgivningen under sin livstid. Han har bland annat graverat det svenska frimärket med Gustav den V som utgavs från 1911, och som totalt, alla valörer inräknade, har producerats i en upplaga som överstiger 2 miljarder (2 000 000 000) frimärken.

Sven Ewert utbildade sig till gravör i Wien under åren 1906 till 1916 under Schirnböcks ledning. Efter att helt ha dominerat som gravör i den svenska frimärksutgivningen ända fram till sin död 1959, efterträddes Ewert, förutom av Slania, av en rad skickliga gravörer, alla mer eller mindre inspirerade av Ewert. Vad är då länken till Czeslav Slania? Jo, Slanias läromästare i Polen, Marian Polak, var liksom Ewert elev till Schirnböck. Polak har dessutom uttalat sig mycket positivt om Ewerts kunnighet. Detta innebär att nutida svenska frimärksgravörer och Slania kan sägas ha en gemensam kulturell bakgrund som går ett hundratal år tillbaka ända till Ferdinand Schirnböck.

Samfundets historia

Efter att Czeslaw Slania utförligt hade presenterats i Frimärkets Dags årsbok 1981 vaknade intresset för att bilda ett Slaniasällskap. Sålunda bildades Slaniasamfundet den 24 november 1981 vid ett möte på Postmuseum i Stockholm. Detta skedde i närvaro av mästergravören själv, Czeslaw Slania, som en månad tidigare fyllt 60 år, och som under mötet berättade om sin världsomfattande verksamhet.  Redan från början fick samfundet ett hundratal medlemmar och stadgar antogs. Till ordförande valdes Karl Borin, till sekreterare Sigurd Tullberg, och till kassör Vesta Björner. I övrigt ingick i styrelsen Yngve Hellström och Gösta Knochenhauer. Av dessa är fortfarande Gösta Knochenhauer medlem av samfundet.

Som första uppgift fastställdes att samfundet skulle ge ut en katalog över Slanias väldiga produktion. Mötet avslutades med att medlemmarna tilldelades Slanias självporträtt i frimärksformat från ett ark skänkt av Slania till det nyinstiftade samfundet. Denna gravyr är idag ett eftertraktat objekt på frimärksauktioner.



















Gravyren som Slania delade ut till var och en av medlemmarna i det nya samfundet.
Den ur filatelistisk synpunkt mest kände i den ursprungliga styrelsen och den verklige initiativtagaren till samfundet var Sigurd Tullberg (1909-1998), som under åren 1945-1994 medverkade i tidningen Nordisk Filateli. Han var dessutom ägare och chefredaktör för samma tidning under åren 1969-1976. Inom ramen för Nordisk Filateli, och i samarbete med Slania, gjorde han ett album med förtryckta bilder på Slanias samlade frimärksproduktion 1951-1986. Det unika med detta album är att det innefattar Slanias egna kommentarer till många av hans frimärken. Sigurd Tullberg har skrivit många filatelistiska böcker, bland annat ”Frimärkenas Sverige och Sveriges frimärken”, på förlaget Bok och Bild, 1975. Trots att den skrevs redan 1975, det vill säga sex år innan samfundets tillblivelse och 30 år innan Slania gick ur tiden, torde den fortfarande vara den mest initierade och omfångsrika beskrivningen av Slania och hans verk som finns publicerad på svenska.

Men den utan tvekan historiskt mest betydelsefulla personen för samfundet, förutom mästergravören själv, är Lothar Heinrich (1941-2021), en av världens främsta auktoriteter inom samlarområdet, och god vän till Slania. Lothar var också med från starten 1981. År 1986 tog han över ordförandeklubban efter några års låg aktivitet hos samfundet. Han startade samfundets medlemsblad Slania-nytt, där han kontinuerligt följde och katalogiserade Slanias mycket omfattande frimärks- och annan gravyrproduktion, förutom alla andra nyheter som rörde Slania. Vi kan i det första numret av medlemsbladet bland annat läsa att man bestämt en medlemsavgift för året 1987 på 20 kronor. Slania-nytt utkom under åren 1986-2010 med 2-4 nummer per år. Lothar skrev och redigerade tidningen, varefter den trycktes upp och häftades på ett lokalt tryckeri. Lothar hämtade sen tidningarna, varefter han frankerade, adresserade och postade alla exemplar själv till samtliga medlemmar (100-150 försändelser per utgåva). Lothar Heinrich fortsatte som ordförande under 26 år ända fram till år 2012, då han efterträddes av Britt Synnerholm. Just när dessa rader skrivs i april 2021 drabbas vi av det mycket sorgliga beskedet att Lothar efter en längre tids sjukdom gick bort den 22 april detta år.

Middag på Postmuseum i Stockholm för att fira Slanias 70-årsdag år 1991. Från vänster ses Jerzy Krysiak, Lothar Heinrich, Maria-Josephe Goa de Lindeskog, greve Lennart Bernadotte, Slania, Karin Svahn, Hans Nyman och grevinnan Sonja Bernadotte. Foto: Yngve Hellström, Copyright Postmuseum.
En annan person som betytt väldigt mycket för samlarintresset av Slania är Jerzy Krysiak, också samfundsmedlem från starten 1981. Även Jerzy var god vän med Slania och han hade under en tid en mycket omfattande samling av Slaniaobjekt, som han sedemera sålde till Polska Postverket. Han har varit med i samfundets styrelse, och han har deltagit i de flesta av samfundets möten, fram tills för några år sedan, då han drabbades av ohälsa. Många av samfundets medlemmar, inklusive författaren, har byggt upp eller kompletterat sin Slaniasamling från Jerzys stora samling av Slaniaobjekt, som han tillhandahöll medlemmarna i samband den bytes- och privata försäljningsverksamhet som fortfarande brukar avsluta samfundets medlemsmöten.

Slania tog för vana att regelbundet besöka samfundets årliga möten på Postmuseum ända in på 2000-talet. Författaren till denna artikel blev samfundsmedlem år 2003 och minns den långa kön av samfundsmedlemmar fram till skrivbordet där Slania tålmodigt satt och signerade medlemmarnas medförda Slaniaalster.
Slania signerande medlemmarnas objekt under ett samfundsmöte på postmuseum år 2003. Mitt emot Slania ser man samfundets nuvarande ordförande Rolf Korling. Till höger om gravören sitter en god vän till honom, Zygmunt Kuszelewski, och längst till höger står den dåvarande ordföranden Lothar Heinrich. Foto: Curt NIlsson

Under mästergravörens sista år och efter hans bortgång den 17 mars 2005, började nyhetsflödet om Slania av naturliga skäl att sina, och efterhand blev det allt svårare för styrelsen att uppehålla intresset för samfundet. År 2015 var en avveckling av verksamheten ytterst nära, men i allra sista stund var det några medlemmar som tyckte att om så skedde skulle det vara mycket tråkigt, och vid årsmötet detta år beslutades att ge samfundet ytterligare en chans. Medlemsmatrikeln upptog nu endast ett 60-tal namn, från att som mest ha innefattat drygt 140 medlemmar. Därefter har utvecklingen vänt, och medlemsantalet har långsamt men stadigt ökat.

Utöver Slaniasamfundet i Sverige så har det funnits en Czeslaw Slania Study Group (CSSG) i Milwaukee, Wisconsin, USA som bildades år 1985 med som mest 260 medlemmar år 2002, varav 17 från Sverige, en liknande studiegrupp i Köpenhamn med ett fåtal medlemmar, och ett par polska föreningar, som ägnat sig åt Slaniaarbeten. Här kan man också nämna att bildandet av CSSG i USA bidrog till en påtaglig vitalisering av det svenska Slaniasamfundet, som under flera år fört en sovande tillvaro innan år 1986. Ett antal svenska Slaniasamlare och samfundsmedlemmar var även med nästan från starten av CSSG, däribland Lothar Heinrich. Både i nr 5 1986 av CSSG:s ambitiösa nyhetsbrev ”Close-Up” (4 utgåvor/år), och i ett enkelt medlemsutskick till medlemmarna i Slaniasamfundet samma år, redogörs för ett möte mellan Lothar och Mrs Dulci Apgar från CSSG på Stockholmia 1986, där man planerar ett nära samarbete och en uppryckning av det svenska Slaniasamfundet, en uppryktning som redan påbörjats av Lothar. Slania-Nytt kommer nu till som en svensk version av CSSG:s nyhetsbrev Close-Up.    

Av Slaniagrupperna utanför Sverige lades den amerikanska studiegruppen ned år 2008, och ingen av de andra grupperna verkar heller vara aktiv nu år 2021. Detta innebär att Slaniasamfundet idag är den enda föreningen som existerar för att vårda minnet av Czeslaw Slania.
Samfundet idag 2021

De stadgar som antogs från starten är i stort sett identiska med dagens stadgar nu 40 år senare. Där kan man läsa i i första paragrafen: ”Czeslaw Slania Samfundet har till syfte att vårda minnet av Czeslaw Slania och att främja och öka kunskapen om frimärkstillverkningens teknik från förlaga till färdig produkt. Speciellt intresse skall ägnas verk av Czeslaw Slania”.

Czeslaw Slania var samfundets första hedersledamot. Lothar Heinrich kom att bli dess andra. Under senare år har Samfundet valt att även uppmärksamma andra framstående svenska gravörers arbeten, bland annat genom ett nära samarbete med gravören Lars Sjööblom, som också har utsetts till hedersledamot i Samfundet. Av medlemsmatrikeln framgår att samfundet vid årsskiftet 2020/2021 hade 93 registrerade medlemmar. Av matrikeln framgår dessutom att 7 av dessa 93 medlemmar har varit med alltsedan starten 1981.

År 2011 avskaffades medlemsavgiften och samfundets verksamhet finansieras idag helt genom donationer från medlemmarna. Ordförande i samfundet är sedan år 2015 Rolf Korling. Genom att styrelsen under de senaste åren (undantag Covid-19 åren 2020-21) satsat på en mer utåtriktad verksamhet, så har medlemsantalet långsamt men stadigt ökat. Verksamheten består av allmänna medlemsmöten, besök och föreläsningar i lokala frimärksföreningar, allmän konsultativ verksamhet, och att skriva artiklar inom ämnesområdet. Dessutom ingår produktion av eget Slaniarelaterat material som minneskort, foldrar och stämplar. Auktioner av till samfundet skänkta Slaniaobjekt för att finansiera verksamheten har blivit allt viktigare för samfundets överlevnad och framtid. Auktionerna är normalt endast öppna för samfundsmedlemmar, och tanken är att de ska ses som en viktig medlemsförmån.

Årsmötesdeltagare på Postmuseum i Stockholm år 2020. Foto: Claes Fellström
Artikelförfattaren tillsammans med årsmötesföreläsaren, formgivaren och frimärksdesignern Eva Willson år 2020. Foto: Claes Fellström
Samfundets och det graverade frimärkets framtid

Idag är tyvärr graverade frimärken en utdöende konstform, en konstform som Samfundet nu ändå försöker att bevara. Detta har inneburit att dess verksamhet under senare år har ändrat karaktär från att tidigare varit en mer utpräglad samlarförening för samlare av Slaniaobjekt, till att omfatta även andra gravörers arbeten, men också till att mer än tidigare fokusera på det som också står i stadgarnas första paragraf, ”att främja och öka kunskapen om frimärkstillverkningens teknik från förlaga till färdig produkt”. Detta sker bland annat genom att till våra möten inbjuda föreläsare med expertkompetens inom frimärksframställning. Styrelsen har också ambitionen att arbeta mer utåtriktat än tidigare, bland annat genom besök och föredrag i frimärksklubbar och på frimärksmässor.

Under samfundets första 30 år utgjorde bytesverksamhet och privat försäljning av Slaniaobjekt en uppskattad och viktig del under dess medlemsmöten. Denna verksamhet finns ännu kvar, dock i mer begränsad form. I praktiken har den till stor del ersatts av de auktioner som samfundet genomför av skänkta objekt, både vid medlemsmöten och som egna nätauktioner. Samfundet har dessutom öppnat en ”nätbutik” via dess hemsida.
Sammantaget visar medlemsutvecklingen på att samfundets verksamhet även idag fyller en viktig kulturell och social funktion. Ambitionen för samfundet är att fortsätta att vårda minnet av Czeslav Slania, att växa, och att försvara det graverade frimärkets existensberättigande.

Tack

Författaren är stort tack skyldig till Rolf Bergskans för synpunkter och faktaunderlag.

 Faktaruta

Slaniasamfundet är ett ideellt samfund, och alla arbetsinsatser sker helt utan ersättning. Samfundet är öppet för alla i alla länder. Medlemskap erhålles genom ansökan. För närvarande utgår ingen medlemsavgift. Förfrågningar och intresseanmälan för medlemskap görs lämpligen genom E-post.

Kontakt: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Hemsida: https://slaniasamfundet.com  

Eftersom Samfundet arbetar strikt ideellt och utan att ta ut medlemsavgifter är det beroende av donationer i form av filatelistiska objekt eller kontanta medel, vilka mottages tacksamt på Samfundets plusgiro 601575-4.

Samfundet har allmänna medlemsmöten två gånger per år. Årsmöte hålls på våren. Utöver årsmötet kallar styrelsen vanligen till ett höstmöte under oktober eller november.